Är det här jag?

Tacksam för att få lyssna på denna gripande berättelse om Iris identitetssökande. Vissa bitar var igenkännande och tror att många i den åldern går igenom liknande känslor utan att kanske vara så utsatta av sina nära relationer. Tyckte så synd om henne och förfasas av hur hon blev behandlad men hennes nya vänner på konstskolan var där för att hjälpa henne även om det inte alltid blev rätt. När Iris skulle lära Johan stryka hans skjorta kände jag en positiv vändning där hon började få en begynnande styrka och kraft att säga: Nej! Därefter stegrades hennes inre kraft och identitetssökandet blev till slut: Det här är jag!

En av de bästa böcker jag lyssnat på! Den har många bottnar och det finns mycket man kan fundera på kring karaktärerna i handlingen. Toppbetyg från mig Inläsningen är dock väldigt flat och onyanserad med en viss glättighet i tonen som skaver.

Jag uppskattar Annas sätt att skriva väldigt mycket. Jag upplever att jag reflekterar över och speglar mina egna upplevelser och erfarenheter när jag läser texterna.