Året är 1940 och i huset på Jablonskistrasse 55 i Berlin bor en samling småskurkar, råbarkade SS-män, horor, en pensionerad domare och romanens två huvudpersoner: verkmästarparet Otto och Anna Quangel. Här bor också en gammal ensam judisk dam, vars liv får ett fasansfullt slut. Otto och Anna är skötsamma och tystlåtna - ett strävsamt arbetarklasspar. Men när de nås av beskedet att deras son stupat i kriget ter sig livet plötsligt meningslöst. Så småningom inleder de en modig, om än patetisk, kamp mot nazismen som ger deras tillvaro ett nytt innehåll. På olika platser runtom i Berlin lägger de ut hundratals handtextade kort som manar till motstånd, kort som kan plockas upp av vem som helst. Den karriärhungrige kommissarie Escherich skyr inga ansträngningar för att hitta de skyldiga bakom de handskrivna lapparna och kommer paret allt närmare. Jakten utvecklas till en katt-och-råtta-lek som pågår under mer än två års tid med både komiska och skräckfyllda scener. Över alltsammans hänger en stämning av brutalt förtryck som genomsyrar vardagen för människorna i Berlin - varje möte, ord och handling måste vägas mot en paranoid nazistisk maktapparat. Men trots regimens brutala skräckvälde överlever ändå medmänsklighet och kärlek.
